Skrota kärnvapen

Skrota kärnvapen

Motioner om kärnvapennedrustning

Ett flertal motioner, från båda blocken, lämnades in under Riksdagens senaste allmänna motionstid. Motionerna är under behandling.

Idag finns flera områden och stater som är kärnvapenfria zoner och som genom avtal är förbjudna att tillverka, sprida, provspränga, lagra eller anskaffa kärnvapen. De är också förbjudna att ha kärnvapen utplacerade på sitt territorium, egna eller en annan stats. Idag är mer än 50 procent av jordens landyta kärnvapenfri. Latinamerika, Karibien, södra Stilla havet, Mongoliet Centralasien och Afrika hör till de kärnvapenfria zonerna. Hans Olsson (S) lämnade in en motion om att göra Sverige och EU till en kärnvapenfri zon.

En kärnvapenfri zon i Europa skulle bland annat innebära att de amerikanska och ryska taktiska kärnvapen som finns utplacerade i Storbrittannien, Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet, Tyskland och Ryssland skulle behöva dras tillbaka. Susanne Eberstein (S) motionerar om att Sverige bör kräva att Natos kärnvapen i Europa flyttas, att Sverige ska arbeta för en konvention som förbjuder kärnvapen och för att Pakistan ändrar sin hållning i förhandlingarna om ett förbud mot fissilt material (FMCT). Hon tycker även att regeringen bör avsätta pengar för att Sverige ska kunna spela en aktiv roll under nedrustningsförhandlingarna NPT 2015.

Till följd av FN:s resolutioner införde EU 2007 sanktioner mot Iran med målet att landet ska upphöra med verksamhet som kan syfta till att utveckla kärnvapen och för ökad respekt för mänskliga rättigheter i Iran. Annelie Enochson (KD) vill att Sverige ska verka för skärpt implementering av sanktionerna mot Iran.

”Sverige bör vara ett av de mest aktiva länderna i arbetet för en kärnvapenfri värld”, skriver Christer Winbäck (FP) i sin motionsom brett argumenterar för att Sverige bör verka för kärnvapennedrustning, främst inom FN och EU. Veronica Palm m.fl. (S) vill också se ett ökat engagemang och tar särskilt upp arbetet mot en konvention som förbjuder kärnvapen samt de kommande NPT-förhandlingarna.

Read More

Den 16 december hålls en av FN-förbundets kurser i fred, nedrustning och säkerhet där ett av dagens fyra pass hålls av Daniel Nord, biträdande direktör för fredsforskningsinstitutet Sipri. Daniel arbetade tidigare på Weapons of Mass Destruction Commission (WMDC) och har lång erfarenhet av at delta i nedrustningsförhandlingar bland annat som anställd på UD:s enhet för nedrustning och icke-spridning. Läs mer och anmäl dig till kursen här!

Kan du inte vänta tills dess finns ännu ett bra tillfälle att lära sig mer om kärnvapen och lyssna till en av världens mest tongivande röster för ett förbud av kärnvapen, den amerikanske forskaren Ward Wilson. 24 november träffar du honom hos Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK. Läs mer här. 29 november besöker han Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF. Läs mer här.

Read More

Tyska tankar om Nato-kärnvapen i Europa

Medan Europa skakas av ekonomisk kris lunkar en annan europeisk ödesfråga på i sakta mak. Jag syftar på frågan om de amerikanska kärnvapnen USA har kvar i Europa och på de ryska arsenalerna i vårt närområde.

Vi i Svenska FN-förbundet har argumenterat för att både de ryska taktiska kärnvapnen och de av USA utplacerade taktiska kärnvapnen i Europa ska avskaffas. Vi har dock inte hävdat att det ena beslutet måste kopplas till det andra utan att åtgärderna endast delvis hänger ihop.

Därför gladdes vi stort häromåret när Tyskland föreföll ta täten i den europeiska debatten. Utrikesministern gjorde utspel som öppnade för ensidigt tyskt beslut om att avsluta det samarbete med USA som innebär att amerikanska kärnvapen bärs av tyska stridsflygplan stationerade i Tyskland som pågått sedan decennier.

Efter lite turbulens i debatten valde dock Tyskland att förklara att man vill se frågan om dessa kärnvapen (och de motsvarande i bl a Nederländerna, Belgien och Italien) som en större europeisk fråga och en angelägenhet för hela Nato. Det vore därför fel att Tyskland agerade unilateralt.

Det är också denna linje som den tyske nedrustningsambassadören Rolf Nikel beskriver i den artikel som står att finna på tankesmedjan BASICs hemsida.

Jag är själv mycket glad över att bl a Tyskland och Norge fortsätter att driva på inom alliansen för att inte status quo ska bibehållas i denna fråga. Samtidigt tycker jag att det är synd att det inte tydligt sägs att Nato skulle kunna avskaffa sina taktiska kärnvapen unilateralt.

Det finns ingen realism i att tro att Ryssland skulle kvitta sina tusentals taktiska kärnvapen väster om Ural mot ett par hundra amerikanska utplacerade inom EU. Frågorna hänger bara ihop på ytan och inte på djupet.

Ryska hökar vet mycket väl att de taktiska kärnvapnen i EU är politiskt och militärstrategiskt oanvändbara. De utgör därmed inte en insats i eventuella förhandlingar om den önskvärda avskaffningen av de ryska vapnen.

Även ambassadör Nikel inser vapnens oduglighet och menar att deras syfte främst är att politiskt bidra till sammanhållning och solidaritet inom Nato. Men om obsoleta rester av kalla kriget är det som ska hålla ihop Nato så tror jag att alliansen är dödsdömd.

Natoländernas kärnvapendelning med USA borde avskaffas omedelbart. Förhandlingar med Ryssland om deras arsenaler bör samtidigt främjas. I den leken skulle Nato kunna kasta in såväl konventionella rustningsförhållanden i det s k CFE-området (ungefär Nato + Ryssland väster om Ural) som ett program för att finansiera och säkerställa skrotning av de ryska taktiska kärnvapnen.

USAs skattebetalare har sedan kalla krigets slut fått betala en stor del av skrotningen av de ryska strategiska kärnvapnen. Vi europeiska skattebetalare borde nu bidra till skrotningen av de ryska, finanskrisen till trots.

Väljer vi istället att behålla status quo så kommer vi inom en inte alltför avlägsen framtid att behöva lägga tyska skattepengar på att köpa en ny generation stridsflygplan för att fortsätta att bära de oanvändbara, onödiga och potentiellt farliga amerikanska kärnvapnen.

Jens Petersson
Svenska FN-förbundet

Read More

Sedan 2008 har FN:s generalsekreterare Ban ki-Moon uppmanat världens stater att förhandla fram en kärnvapenkonvention. En sådan konvention skulle förhindra att kärnvapen används i strid, används som hot, utvecklas, testas eller överförs mellan länder. Det skulle vara en stor utveckling från det icke-spridningsavtal, NPT, som idag bara reglerar anskaffning av kärnvapen.

Den internationella kampanjen ICAN har i en ny rapport undersökt hur världens stater ställer sig till Ban ki-Moons förslag. Hela 146 av 194 stater stödjer ett avtal. Läs hela rapporten här!
Read More

Bland andra Dagens Nyheter skrev igår om att Nordkorea gått med på att ställa in sina kärnvapentester, sluta anrika uran och tillåta FN-inspektioner. Landet har också lovat att sluta avlossa långdistansrobotar. Utvecklingen är en följd av slutna förhandlingar mellan USA och Nordkorea och sker i utbyte mot 240 000 ton mat till en hungrande Nordkoreansk befolkning. Detta är viktigt steg framåt även om många analytiker menar att det återstår att se hur väl avtalet kommer att följas från Nordkoreas sida.

Read More

För några veckor sedan skrev jag till Handelsbanken och frågade om mina pengar investeras i vapen. Svaret jag fick var att inga investeringar gjordes i klustervapen eller personminor. Men andra vapen då? Kärnvapen till exempel?

I en rapport från Ican avslöjas 322 finansiella institutioner som investerar i kärnvapen däribland fyra svenska storbanker. SEB, Handelsbanken och Nordea har alla lånat ut stora belopp till företag som bland annat tillverkar kärnvapenbestyckade ubåtar och missiler. Swedbank har aktier i ett företag som bland annat tillverkar kärnvapenstridsspetsar för engelska atomubåtar.

Read More

”Not only would such an attack be a clear violation of the charter of the United Nations. It could have severly negative repercussions across the region and be counterproductive to the very objectives it would seek to achieve”

Detta skriver Sveriges utrikesminister Carl Bildt och Finlands utrikesminster Erkki Tuomioja på New York Times debattsida angående debatten om hur Irans ovilja att samarbeta i kärnvapenfrågor ska hanteras. I artikeln bemöts de röster som höjts om att tålamodet är slut med Irans ovilja att samarbeta t.ex. med FN:s atomenergiorgan IAEA och att problemet nu måste hanteras militärt.

Read More